Under veckan har man kunnat följa hur Skolverkets nya allmänna råd om betyg och betygssättning har tagits emot. Det är det första sammanhängande förtydligande som verket gjort kring betygsättning. De kan beskrivas som att man vill att lärarnas egen yrkeskunskap ska väga tyngre när betygen sätts och överdriven dokumentation kan rensas bort.
Men Skolverkets nya råd delar betygsexperterna och skoldebattörerna.
Å ena sidan finns skeptiska reaktioner från ledande betygsexperter som Per Måhl som tycker att ”Råden är väldigt allmänt hållna, man blir inte mycket klokare av dem”.
Men Per Måhl gillar ändå det som skrivs om dokumentation och att lärare ska slippa lägga för mycket tid och kraft på den.
Å andra sidan finns mycket uppskattande kommentarer från läroplanshistorikern Christian Lundahl, som tycker att nu får lärare mer att hålla sig i.
”Det blir tydligare hur man ska tänka kring B- och D-betygen och att man ska vara holistisk i tänkandet kring sin betygsättning. Tidigare har det upplevts stressande för lärarna att elever kan straffas hårt för sin sämsta prestation. Här ges läraren större frihet att använda sitt omdöme och uppmuntras att tänka lite bredare”, säger Christian Lundahl till Lärarnas Tidning.
En annan mycket positiv reaktion kommer från den bloggande läraren Nicklas Mörk, som skriver på sin blogg:
”Med de nya allmänna rådens skrivningar och Skolverket i ryggen startar revolutionen mot överdokumentation och icke ändamålsenliga arbetsuppgifter. Allmänna råden har alla möjligheter i världen att främja lärares arbetsmiljö och även gynna eleverna då deras lärare kan ägna tiden till att förklara ett kunskapsinnehåll istället för att klicka i matriser. Låt oss ta den chansen, tillsammans! ”
I Skolvärlden intervjuas Niklas Mörk som utvecklar varför han tycker det är ett steg i rätt riktning:
”Det här ger läraren mandat att stå upp för sitt yrke, tror jag. Ett allmänt råd är ändå ett råd för att följa lagar, förordningar och så vidare. Följer man de allmänna råden har man gjort rätt. Det här gör det lättare för lärare att ha råg i ryggen och säga att man har gjort rätt.”
En betydligt mer kritisk inställning har Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi med stort intresse för skolan. Han menar att Skolverkets nya råd inte kommer att leda till ökad likvärdighet i betygssättningen.
”Det stora likvärdighetsproblemen är dels att det är väldigt svårt för lärare att veta hur bra deras elever förhåller sig i förhållande till några kunskapskrav, därför att kunskapskrav efter sin natur är väldigt svåra att förhålla sig till. Lärare vet vad som är ganska bra och ganska dåligt, men det är i förhållande till någon allmän bild av hur det kan se ut. Det går inte att sätta på pränt på ett sätt som gör att alla lärare kommer att förhålla sig lika till det. Det är omöjligt.”
En annan mycket kritisk röst är Johan Kant, den bloggande rektorn, skoldebattören och deckarförfattaren. Han skriver i ett blogginlägg:
”Skolverket uttrycker att skolsverige ska lita på lärarkåren, men det har Skolverket uttryckt många gånger, inte minst generaldirektör (GD) Peter Fredriksson sedan har tillträdde. Men det är en sak att säga och en annan sak att göra. Ord betyder inte så mycket om handlingen innebär något annat. Sett till Skolverkets historia har verket i sina handlingar inte visat sig tycka att skolsverige ska lita på lärarkåren.”
Det är onekligen intressant att höra hur flera engagerade och kunniga personer landar i så olika slutsatser. Eller kanske har det mer olika tyngdpunkter i frågan?
Läs och döm själv. Den intresserade rekommenderas särskilt att läsa Mörks och Kants två blogginlägg.
Läs också Lärarnas Riksförbunds remissvar över Skolverkets nya råd. Man välkomnar att Skolverket tagit fram nya råd och tar ett samlat grepp kring betyg och bedömningsfrågor, som ju till största del är gemensamma för alla skolformer.
Men förbundet understryker vikten av att den av Skolverket nyligen beslutade översynen av kursplanerna i grundskolan som ska komma under 2019 verkligen leder till positiva förbättringar för lärarkåren. Inte minst krävs ett rejält omtag kring kunskapskravens utformning.
Man trycker också på att det krävs förutsättningar för samråd mellan lärare kring betyg och betygssättning.
Lärarnas Riksförbund påpekar att verket inte tagit hänsyn att det på många skolor finns lärare som är ensamma i sina ämnen och att det på vissa små skolor finns få lärare generellt, vilket försvårar eller omöjliggör samråd. Dessutom saknas ofta de tidsmässiga förutsättningarna då många lärare redan har en väldigt ansträngd arbetssituation och har svårt att hinna med planering, genomförande och efterarbete av den egna undervisningen.
Därför menar man att ”det måste föras in allmänna råd som markerar att rektor och huvudman måste ge lärare de praktiska förutsättningar som krävs för att samråd ska kunna genomföras utan att det går ut över lärares befintliga arbetsbelastning. Många mindre huvudmän saknar i dag de resurser som krävs för att möjliggöra detta, vilket kräver samarbete mellan huvudmän och att staten tar ansvar för att tillföra de ekonomiska resurser som krävs. Annars riskerar de allmänna råden i dessa delar bli verkningslösa”
The post Olika syn på Skolverkets nya råd om betygssättning appeared first on Tankar om skolan i media.
